Höstlegenden

 Det som från början var en ganska tät frekvens av inlägg har förbytts till varannan vecka. Varför vet ja* inte, jag har inte funderat så mycket på det hela. Jag skriver när jag ser bloggen, och som det faller sig har jag inte sett den på länge. Men nu såg jag den och kände.....inte direkt för att skriva något särkilt, men ändå se till att jag inte glömmer bort den. Typ så.  Valet är över och jag kunde inte bry mig mindre. Kommer något att förändras så vidare mycket ändå? Jag är högst skeptisk till alla partiers ärlighet, politik och duglighet. Minst sagt. Men jag gick ju ändå och röstade, varför i hela helvete gjorde jag då det? Jag ville. Det var länge sedan ett parti fick min röst, och det lär dröja en stund till. Kanske blir det bara fyra år, men antagligen blir det åtta, tolv eller sexton år innan det sker igen. Intresset för det uttalandet kanske kan indikera mitt egna dito vad gäller politik.  Gäsp. Klockan är sju och mina planer ändrades helt. Synd, men inte så värst synd om ju

 Det var ett tag sedan jag kom med någon uppdatering, och jag gissar på att ni är oerhört otåliga på att få höra vad jag gjort och - än viktigare - vad jag INTE gjort.  Jag har röstat. Som ni vet har jag endast en fråga som jag tar hänsyn till vid röstningar och detta var ej ett undantag. Jag tror till och med att vederbörande kom in i riksdagen, men konstaterar krasst att så hade skett även helt utan min röst. Så hade nog skett helt utan personröster alls om jag tolkar valsedlarna korrekt. Nu nagelfor jag dem inte eftersom jag är så evinnerligt ointresserad av politik i allmänhet och valsedlar i synnerhet. Nej. Politik och allt som hör därtill i synnerhet. Men, jag tog mig i kragen och gick och ställde mig i den till synes rimliga kön till valurnan. Att logistiken var sämre än partipolitiken gjorde att väntetiden blev betydligt längre än jag trodde, men trots det fullt acceptabel. Jag hånade inte en enda människa på hela tiden. Galet men sant.  Jag skriver detta på en illa tilltygad